1.
Lovsjung vår Herres Jesu kärlek, som trofast intill korsets död för oss har utstått hån och smälek, ja, avgrundskvalens hemska nöd. O Jesus, hjärtans Jesus kära, till dej vi frambär tack och ära. 2.
Här är det sanna livets källa, som flödar starkt i evighet, som gör oss outsägligt sälla, uppfyllda med Guds salighet. Hur ljuvt att alla sorger glömma, sej i Guds kärleks famn få gömma. 3.
Så vill jag din, min Jesus, bliva i liv och död, allenast din. Ack, låt din Ande djupt få skriva din kärlek i mitt hjärta in. Så skall min ande och min tunga i evighet ditt namn lovsjunga. 4.
Lär mej att till din kärleks ära uppoffra mej med liv och allt, att troget bliva vid din lära och i den kärlek du befallt. Så vill jag dej, min Jesus kära, ett evigt lov och pris frambära. Text: Fredrik Gabriel Hedberg 1847 (36 år), ngt bearb. (=finl.sv.psb 1986 nr 299:1,4-6) Musik: Dmitri Bortnianski 1822 (71 år)
1. Från när och fjärran nu som förr vi hör om skördar för Guds rike. Gå inte då förbi vår dörr, du Gud, i kärlek utan like! Fullborda ock på oss ditt råd, besegra ock vårt överdåd med din nåd! 2. Giv åt din torra vingård här ett nådens regn, som förr du givit! Du vet hur stor vår vanmakt är, du ser hur mäktig världen blivit. Så kom då, käre Herre, snart och låt oss se vår fara klart, uppenbart. 3. Du som förmår att göra mer än vi kan bedja eller tänka, bryt alla otrons fästen ner och må du nya hjärtan skänka! Ja, kom med stark och väldig hand och lossa alla syndens band i vårt land! 4. Och ger du oss en pingstvind än och är en sökningstid oss nära, så låt oss ej förspilla den, men vad vår frid tillhör få lära. Ja, öppna våra ögon då, att vi din Andes verk också må förstå. 5. Låt oss ej fåfängt bedja om din helge Andes stora gåva! Till allas våra hjärtan kom, att vi dig snart må glada lova! Ja, amen, se, vi tror därpå att vad du lovat skall bestå! Ske alltså! Text: Lina Sandell Musik: Ur Pilgrimsharpan
1. Jag är främling, jag är en pilgrim, blott en afton, blott en afton bor jag här. Försök ej hindra mej, jag vill följa Guds folk på väg genom sand och bölja! Jag är främling, jag är en pilgrim, blott en afton, blott en afton bor jag här. 2. Resemåltid i hast jag äter, som ett ilbud, som ett ilbud stannar ej. Jag står omgjordad kring mina länder, har vandringsstaven i mina händer; resemåltid i hast jag äter, som ett ilbud, som ett ilbud stannar ej. 3. Lammets blod har mitt dörrträ tecknat, mej beseglat, mej beseglat, jag är hans. Ej syndens surdeg jag mer vill smaka, iväg jag hastar, ser ej tillbaka. Lammets blod har mitt dörrträ tecknat, mej beseglat, mej beseglat, jag är hans. 4. Lammets måltid mej saligt hugnar som en försmak, som en försmak av hans ro. Med skodda fötter ur träldomsbandet jag går att finna det goda landet. Lammets måltid mej där ska hugna i en evig, i en evig fröjd och ro. 5. Jorden har ej den ro jag söker, nej, jag längtar, nej, jag längtar till Guds stad. Där gråter ingen, där slutar nöden. Där bor ej synden, dit når ej döden. Jorden har ej den ro jag söker, nej, jag längtar, nej, jag längtar till Guds stad. 6. Gode herde, blott ett jag beder: följ och led mej, följ och led mej alltid du. Så glad jag ilar nu till ditt möte, till dess jag vilar uti ditt sköte! Gode herde, blott ett jag beder: följ och led mej, följ och led mej alltid du! Text: Mary Dana-Shindler, sv. övers. Carl Olof Rosenius, ngt bearb. Musik: Oscar Ahnfelt
1. Vadhelst här i världen bedrövar min själ, med Jesus och ordet det alltid blir väl. Och om jag ej känner min lycka alltid, i tron på Guds ord har jag ändå Guds frid. Ack, saliga ro på Jesus få tro och äga Guds ord i sitt bo! 2. När synden förskräcker och ängslar min själ, jag litar på ordet och Jesus likväl. Min synd är mot Jesus som gnista mot hav, den slocknar, försvinner i djupaste grav. Ack, saliga ro... 3. När frestelsens stormar för mäktiga blir, visst fäller jag modet, men ordet förblir: Du, Gud, är min fulla rättfärdighet än, min seger, min styrka, jag säger igen: Ack, saliga ro... 4. När livet blir mörkt, jag är ängslig och svag, jag skyndar till ordet, och där blir det dag. Om andra syns rika och jag dem ej lik, jag skådar i ordet, och där är jag rik! Ack, saliga ro... Text: Agatha Rosenius, ngt bearb. Musik: Oscar Ahnfelt
